Artiklar

Kvinnofronten: Unga kvinnliga entreprenörer är patriarkatets älsklingar

Den här artikeln publicerades först i Kvinnofrontens nyhetsbrev. Klicka på bilden nedan för att komma till originalartikeln.

När medierna frossar i misslyckandena för de kvinnor som tidigare lyfts fram som ”framgångsrika kvinnliga entreprenörer”, då kan vi som feminister fråga oss vem som egentligen tjänar på den historien. Regina Zaitzova har analyserat fenomenet.

I oktober 2019, gick entreprenören Isabella Löwengrip ut med att hennes bolag var nära konkurs. Det skrev tidningen Resumé i januari 2020, samtidigt som de skrev att de sista anställda lämnade hennes bolag. Under förra hösten kunde man läsa om Löwengrips fall överallt kändes det som, och i radio kunde man lyssna på intervjuer där hon berättade om sin bolagskrasch och depression.

Allt verkade ha börjat med att Löwengrip skulle expandera i New York i USA, samtidigt som det hemma i Sverige kom ett avslöjande från både Bloggbevaknings Camilla Gervide och från Expressen att hennes besökssiffror var fejkade. Den ackumulerade effekten blev att hon tappade i trovärdighet på den svenska marknaden, vilket ledde till att hon tappade svenska samarbetspartners, samtidigt som hon ännu inte etablerat sig på den nya marknaden i USA och konkursen blev ett faktum.

Men det intressanta här är att det kan finnas en koppling till en annan ung kvinna, som av tidningen TIME Magazine listades som en av världens mest inflytelserika personer år 2015. Det var Elizabeth Holmes, som grundade företaget Theranos.

Ny uppfinning

Elizabeth Holmes påstod sig ha uppfunnit ett sätt att diagnostisera sjukdomar med endast en liten droppe blod, istället för de omfattande tester som annars behövs. Theranos skulle revolutionera vården och göra den tillgänglig för alla, det var vad Holmes övertygade både investerare, media och allmänheten om. Men så blev det inte.

2015 publicerade Wall Street Journal en exposé om Theranos och Elizabeth Holmes, och 2016 utnämnde Forbes henne till en av världens mest ”disappointing leaders”. 3. Samma år mätte de också hennes tillgångar till exakt 0 dollar, trots att hon tidigare varit världens yngsta kvinnliga self-made biljardär. Alla hennes medarbetare, sponsorer och samarbeten försvann.

Det visade sig att Holmes bara hade låtsats att de använde Theranos egna maskiner för att göra blodtester, när de egentligen använde vanliga maskiner som redan fanns. Theranos egna maskiner var helt odugliga, allt finns att lyssna på i podden The Dropout: The Rise and Fall of Elizabeth Holmes’ Theranos.

Mönster

Två unga kvinnor vars imperium och mytomspunna affärsgeni kraschade och ödelades med tre års mellanrum. Elizabeth Holmes 2016, och Isabella Löwengrips 2019. Men det finns fler paralleller: båda hade barndomsdrömmar att bli mäktiga affärskvinnor och startade sina företag redan i tonåren, båda avbröt sin skolgång för att satsa på sina projekt, båda blev hyllade i medierna och förebilder för andra unga kvinnor, båda skapade en ohållbar arbetsmiljö på sina företag och hade hög omsättning av personal, båda blev upptäckta för att ha skapat en fasad av en framgång som egentligen inte stämde, och slutligen gick båda i konkurs och krossade omvärldens drömmar om en ung kvinnlig Steve Jobs, i Holmes’ fall, och om världens mäktigaste affärskvinna, i Löwengrips fall.

Det är lätt att peka finger åt kvinnor som gör fel och anklaga dem för att försöka ta sig framåt på ohederliga sätt. Theranos satte sina patienters liv på spel när de testade deras blod på bristfälliga maskiner, man kunde till exempel få en felaktig diabetesdiagnos och det får Holmes ta på sig skulden för. Men som feminist vill man sätta varje händelse i ett sammanhang och se strukturer, och här går det att analysera varför det gick som det gick med två unga kvinnliga entreprenörer.

Poster Children

Affärsvärlden är en manlig värld, och den sista men viktigaste likheten mellan Elizabeth Holmes och Isabella Löwengrip är att de var två unga kvinnor som tog sig in på en manlig arena. Jag tror anledningen till att de mottogs med öppna armar av media, var att man så gärna ville tro och bevisa att det inte finns några hinder för kvinnor. De blev ”poster children” för en ung kvinnlig entreprenör som visar att glastaket är krossat och att kvinnor också kan bli biljonärer och lika mäktiga som männen bara de jobbar hårt.

De hyllades som förebilder för kvinnor eftersom det är samhällets idé om hur en kvinnlig förebild ser ut: hon är rik, snygg, självständig och armbågar sig fram. Samtidigt är liberalismen en ideologi där människans individuella frihet står i centrum. Liberalismen erkänner inte kollektiv kamp eller förtryckande strukturer, om man hårddrar den, utan vill gärna tro att vi nu ”kommit förbi” de förtryckande strukturernas tid och att alla människor nu skapar sitt eget öde. Fallen Isabella Löwengrip och Elizabeth Holmes visar dock att verkligheten är en annan. Kylie Jenner, en annan ung kvinna som 2019 blev utnämnd till världens yngsta kvinnliga self-made biljonär, blev också fråntagen titeln nu i 2020 efter att hon upptäckts ha fifflat med siffrorna. Detta är inga sammanträffanden.

Jag tycker dessa fall bygger en bild av att media och allmänheten bygger luftslott av kvinnlig frigörelse. Och det är väldigt bekvämt att hylla unga kvinnliga entreprenörer som lyckas i affärsvärlden mot alla odds, men sen tvätta sina händer från att fråga sig varför dessa kvinnor inte alls lyckats på det sätt de ger sken av. Visst, man kan prata om ljugande och myglande kvinnor, vilket folk gör. Men varför inte istället prata om problemen med personkult, glorifierandet av manliga entreprenörideal, och liberala myter om individers fria val? Patriarkatet verkar vara ofelbart när man kan lägga hela skulden på enskilda felbara kvinnor.

Motkultur

Om det finns en mänsklig drivkraft att idolisera enskilda personer, behöver kulturen motverka det, inte uppmuntra det.

Jag kan inte säga om vad Löwengrip och Holmes hade för motiv, om de insåg att de inte skulle kunna nå dit de nådde på ärlig väg och därför började fiffla. Men i en värld där vi har Jeff Bezos, Bill Gates, Elon Musk, Steve Jobs, och andra vita, manliga, så kallade genier med mångbiljonbelopp i kapital, borde vi fråga oss hur det kan komma sig att flera av de kvinnor som hyllats i media är luftslott. Finns det lika många luftslott bland manliga entreprenörer, eller är de fler bland kvinnorna? Kritiseras män mindre i medierna, eller blir de inte påkomna? Vad tror ni?

Regina Zaitzova

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s