Den svenska kvinnofällan

I korthet: Begreppet ”kvinnofälla” är något en använder för att beskriva hur det går till när kvinnor får sämre livskvalitet än män. Vanligtvis brukar en mena att det är ekonomiskt- t.ex. när en familj får barn och bara kvinnan är hemma, vilket betyder att hon får mycket sämre pension, men jag tycker att ordet borde användas vid mycket fler tillfällen. Till exempel när en kvinna blir utbränd (vilket händer dem mycket mer än det händer män). Tycker också det är viktigt att komma ihåg att kvinnofällor inte handlar om kvinnor som ”väljer fel”, utan om att samhället gör fallgropar som bara privilegierade kan ta sig runt. Vad tycker du ”kvinnofälla” betyder? Vilken är den värsta?

I slutet har jag länkat artiklar och lite läsvärt.

DSC_0629

På ett shoppingcenter. Som också är en kvinnofälla.

Visst har ni hört uttrycket ”kvinnofälla”? Hade jag fått en krona för alla gånger jag gjort det hade jag haft en Ferrari nu. Det är verkligen superpopulärt att prata om det i samband med olika uttryck som kvinnoförtrycket kan ta sig på samhällsnivå, alltså att det inte bara är individuella problem som olika individuella kvinnor har utan något som alla kvinnor riskerar att hamna i.

Sen är det förstås jättekonstigt att det är just kvinnor som ska akta sig för att hamna i kvinnofällorna, och inte att vi som samhälle ska jobba för att bygga bort dem så kvinnor kan lägga sin energi på annat, men samtidigt förstår jag att många helt enkelt inte har det intresset. Anledningen till att förtryck idag ens existerar är för att det finns människor som tjänar på att det gör det, och därför är det så svårt att förändra. Men att kvinnor ska ”akta” sig är förstås bara en kortsiktig nödlösning för dem som har möjlighet att göra det, vilket inte alla har!

DSC_06322

Detta fixande med utseendet är en annan kvinnofälla.

Det vanligaste sammanhanget att höra ordet ”kvinnofälla” är i ekonomiska, typ att kvinnor tjänar mindre, jobbar mindre, får mindre pension, får jobba mer gratis (hemma, med barn, sjuka släktingar). Nyligen läste jag den här kommentaren under ett inlägg i Facebookgruppen ”Economista- Kvinnor som gillar aktier och privatekonomi:

”Det du beskriver är, som jag uppfattar det, den klassiska kvinnofällan. Mannen betalar hus, bil, båt mm, kvinnan står för de löpande utgifterna och vid en separation står hon med noll och ingenting. Jag har flera kvinnor i min närhet som råkat ut för detta. MEN det ska tilläggas att de var sambos och inte gifta. Ta över halva lånen och ge maken större ansvar över de löpande kostnaderna är mitt bästa tips.”

Personens definition av kvinnofälla är alltså att medan mannens lön kan gå till konkreta saker med säljvärde, t.ex. bil, går kvinnans lön till att handla mat, toapapper, livsmedel saker till hushållet. Sånt som bara försvinner. Och är det inte konstigt att sånt som är ”kvinnors intressen”– t.ex. smink, skor, kläder, skönhetsbehandlingar, frisör, prydnadssaker, bara är konsumtionsvaror medan ”mäns intressen”- t.ex. bilen, bygga hemma, motorcykel/andra fordon, högtalare/tekniksaker etc. är saker med faktiskt andrahandsvärde? (generaliserar förstås grovt)

DSC_0626

Jag har fallit i både shopping-fällan och smink-fällan..

En annan definition av ”kvinnofälla” jag läst om är när ett heterosexuellt par skaffar barn tillsammans, men mannen tjänar mer från början och därför bestämmer familjen att det är kvinnan som ska vara hemma med dem och sedan jobba deltid. Det som händer med deras pension är att mannens blir normalhög (beroende på lön) och att kvinnan blir fattigpensionär.

Ett annat problem med den uppdelningen (mannen lönearbetar och kvinnan arbetar hemma gratis) är också en annan kvinnofälla- kvinnan har inte råd att skilja sig ifall hon skulle vilja. Eftersom kvinnodominerade yrken ofta har låg lön blir det ännu svårare att spara ihop ett helt eget kapital (till exempel det Birgitta Ohlsson menar att alla måste ha), och när barnen kommer finns det heller inget utrymme. Förstår ni hur många kvinnor som fastnar i äktenskap/partnerskap som inte får dem att må bra? Och hur många äldre kvinnor som inte längre har möjlighet att arbeta utan också måste leva på mannens pension som blir fast? Visste ni att äldre kvinnor i stor utsträckning blir offer för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld? Utan att kunna ta sig ur situationen, på grund av ekonomi och andra faktorer? (en artikel från ETC, en källa från Nationellt centrum för Kvinnofrid)

DSC_06192

Att vara medveten om en kvinnofälla är inte samma sak som att kunna ta sig ur den.

Själv skulle jag vilja lägga in andra situationer än bara ekonomiska som kvinnofällor. Till exempel när ett heterosexuellt par skaffar barn och mannen lovar att vara där, men istället drar och lämnar kvinnan när barnet är fött eller när det är för sent för att göra abort. Eller när kvinnan fastnar i att göra allt känslomässigt arbete i relationen. Eller när hon inte blir respekterad på sitt jobb pga. sitt kön men behöver lönen. Eller när hon bara får jobba deltid för sin arbetsgivare. Eller när kraven hemifrån och på jobbet blir så övermänskligt stora att hon blir utbränd. Eller när hon lägger hela sitt liv på att försöka gå ner i vikt, få håret att vara tjockt, få bra hud och bra naglar och vara snygg och solbränd och helt slät.

Och så vidare! Jag vill att allt detta ska gå under uttrycket ”kvinnofälla”, för jag tycker det är ett ganska passande namn. Det finns så många hinder för kvinnor att leva ett likvärdigt liv med män, att jag inte förstår dem som menar att det bara är för kvinnor att ”välja rätt”. Välj rätt man, rätt karriär, rätt pensionssparande, rätt prioriteringar osv, för då kommer du inte vara lika förtryckt som de andra kvinnorna. Problemet är hur privilegierat det är att kunna göra dessa val, det är ungefär som när rika säger att det bara är för fattiga att vara smarta och ”välja rätt” så löser det sig för dem. När samhället nu är fullt av ”kvinnofällor” (finns många fler än dem jag räknat upp) är det inte kvinnor som väljer fel som är problemet, utan själva samhället. Det kan verka självklart, men det är alltid i diskussioner med antifeminister/personer som inte är feminister som detta kommer upp- att kvinnor tekniskt sett har alla möjligheter och därför måste det bero på att de inte är lika ”smarta” som de blir fattigpensionärer och får dålig lön och blir trakasserade på jobbet och blir den som fastnar i att ta hand om barnen ensam.

bonde_pa_riktigt_socialism

En skulle kunna säga det som att vägen är lika lång för båda, tekniskt sett, men kvinnans är full av fallgropar och fällor att ramla in i som hon redan från barnsben får lära sig är önskvärda. Kvinnofällan att vara tillsammans med en sjukligt svartsjuk man får små flickor lära sig är Äkta Kärlek, till exempel, och så är det med många av dem. Ovan var en bild jag tycker illustrerar detta superbra.

Vad tycker du ”kvinnofälla” betyder? Vilken är den värsta? Finns det någon jag missat? (det gör det säkert haha 😊) Finns det andra strategier än total samhällsförändring, eller är det det enda som funkar? Det tror jag i och för sig själv, när detta är så djupt inbyggt i vårt system. Eller, förstås, om kvinnor valde bort att skaffa barn tillsammans med män? Vilket i och med det ekonomiska är svårt för många.

 

Mer att läsa om kvinnofällan:

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/jonnasima/article23808809.ab

https://www.kommunal.se/sites/default/files/kvinnofalla_kortversion.pdf

http://www.expressen.se/halsoliv/kronikorer/anna-basen/nya-fattigsverige-en-kvinnofalla/

http://arbetet.se/2013/09/06/foraldraledighet-ar-en-kvinnofalla/

http://nwt.se/kristinehamn/nkp-ledare/2016/05/02/svenska-modellen-en-kvinnofalla

 

Smink på rutin

Vad tycks om den nya startsidan? Det blev lite strul men nu ska den funka bra igen! Hoppas ni inte tycker det blir jobbigt att behöva trycka sig in på bloggen i menyn istället för att bara skrolla på 🙂

Har haft en idé ett tag om att skriva om smink, men inte ur en allmän synvinkel (har skrivit om utseende här och här annars), utan hur jag själv upplever det och tänker kring det. Som kvinna kan mitt utseende aldrig vara neutralt, utan oavsett hur mycket/lite jag gör med det är det ett statement. Mitt utseende har rannsakats och granskats av både andra och mig själv sedan jag var… jätteliten? Hur liten vet jag inte, men ett tydligt minne är från när jag var 9 år och en pojke i klassen kallade mig ful. Jag skulle också vilja påstå att unga tjejer som växer upp idag gör det med ännu större press på sig att vara fina, tillsammans med resten av samhällets ökande sexualisering av kvinnor och flickor.

20170601_133405

Jag helt osminkad, med glasögon och blött hår. 

För mig gör det också all skillnad i världen att känna mig ”snygg”, vs känna mig ”ful”. Jag sminkar mig varje dag istället för att helt enkelt lägga tiden på annat, och som jag skrev på min Instagram: ”Det känns som att jag internaliserat bilden av att en snygg kvinna är en självsäker kvinna så mycket att jag inte kan frigöra mig från den och alltså får lättare att bara ta mer plats fixad.” ”Det är som att patriarkatet har byggt en labyrint där alla vägar leder till den konstruerade kvinnligheten; den går inte att välja bort utan att hela tiden ledas tillbaka”.

Det jag menar med det är att det inte är något ”naturligt” att klistra på ögonfransar och pensla färg på ögonen, utan att allt det som vi menar är kvinnligt, egentligen är en konstruktion. Varför annars skulle det krävas så mycket tid och energi att se ”naturligt kvinnlig” ut? Men trots det hade det för mig inte varit något problem, om vissa människor kände att de vill lägga 40 minuter per dag på att förändra sitt utseende. Om det inte vore så att det är specifikt kvinnor som förväntas göra det, och att de kvinnor som väljer att inte fixa sig känner press att göra det. Visst är det konstigt att det som borde vara neutralt- att bara låta sitt utseende vara- blir ett statement och att ändra om det till ibland extrema nivåer- blir det normala?

20170601_134449

Med isatta linser, foundation och concealer

Det är så problematiskt att det är när jag har sminkat mig som jag känner mig som mig själv, precis som många andra kvinnor gör. När jag var tonåring drömde jag om att bli mig själv, alltså söt och snygg och sexig i alla andras ögon. När en zoomar ut och tänker kring detta blir det så absurt, hur kommer det sig att det är så många tjejers dröm att vara snyggast, och inte andra saker som skulle vara mycket mindre destruktiva att drömma om?

När jag har varit klasslärare för yngre barn (säg 8-11 år) har jag alltid slitits mellan att fixa mig och att inte göra det på morgonen. Gör jag det så fortsätter jag bara sprida bilden av hur en ”normal” kvinna ska se ut och sätter det exemplet för tjejer i klassen. Samtidigt har barn redan fått bilden av en fixad kvinna= självsäker och lyckad, vilket gör att de blir mer lagda åt att lyssna på det jag faktiskt säger. Jag brukar nämligen ta upp viktiga saker som funkofobi , fatshaming, att en inte får lära sig om kvinnor i skolan i likadan utsträckning som om män. Jag har tyvärr märkt att är jag inte sminkad, tar inte elever mig lika mycket på allvar.

20170601_134921

Med lite, lite contouring och highlighter

Det hänger förstås också ihop med andra saker- som t.ex. att en ung kvinnlig vikarie inte blir lyssnad på i tillräcklig utsträckning, och den tendensen syns egentligen överallt. Problemet är att det inte är mer pondus jag får i höga klackar och smink, utan att folk i allmänhet i högre grad väljer att lyssna på mig. Jag ser det också som ett problem att så många kvinnor förväxlar makt och pondus med ett snyggt/ungt utseende, för vilken makt är så pass villkorad som en kvinnas?

Du kan få ha den här makten, MEN du måste vara under 35, ha långt hår och vara smal. Sen ska du också ha klackar, vara lätt att tycka om och inte kännas hotfull på minsta vis.” Etc. När en snygg kvinna blir satt på en piedestal för att hon är så ”put-together” och beundransvärt fräsch och vacker trots att hon jobbar hårt blir det också enkelt för henne att knuffas ner från den, och jag vill inte vara en del av en kultur där kvinnor behöver vara snygga för att räknas som framgångsrika.

20170601_135400

Med ögonskugga och ögonbryn på 

Dessvärre är jag det nu, alltså en del av den, eftersom detta är en kultur som fått hållas igenom HELA HISTORIEN. Alla kvinnor som beskrivs som framgångsrika beskrivs också som vackra. En kvinna kan inte vara en ikon, en förebild, utan att också vara vacker (nu säger jag inte att det inte finns undantag, det går alltid att hitta). Alla från Kleopatra till Marie Antoinette till Audrey Hepburn till Beyoncé har beskrivits som vackra, för hur kan de annars vara förebilder?

Detta är ett superbra exempel på hur en som enskild person inte kan ställa sig utanför normen trots medvetenhet om hur skadlig den är. Det finns liksom redan kvinnor som inte fixar sig (eller räknas som ”snygga”), det finns massor, men den status de får är inte önskvärd. Slutar jag med det blir jag bara en av dem, det blir inte något revolutionerande. Det som skulle vara revolutionerande i så fall, skulle vara om omgivningens kollektiva reaktion på en osminkad kvinna var exakt samma som på en osminkad man. Eller om alla slutade att fixa sig, exakt samma dag.

20170601_154942

Lösfransar & läppstift pålagt, och nu har håret hunnit torka också. Är detta mer ”jag” än den första bilden? 

Jag önskar barn idag kunde ha fler ”fula” kvinnliga förebilder, för det börjar bli dags att bryta den här kedjan nu. Tycker ni inte?

Testa det här: Byt ”roll” för ett tag. Är du tjej, sluta fixa dig, är du kille, börja med det. Hur känns det? Varför känns det så? Är det skönt att gå tillbaka till ditt normala eller jobbigt? Kunde jag göra det typ hela förra året kan du!

Kristyna Martelli dog på operationsbordet

På en tjejs Instagramsida var det någon som nämnde namnet ”Kristyna Martelli”, att hon skulle sluta som henne ifall hon inte aktade sig. Jag hade lite extra tid och sökte på namnet i den kryptiska kommentaren. För den som inte vet är Kristyna Martelli stor på Instagram, spelat in porr och är känd för sin kropp skulpterad med hjälp av plastikkirurgi.  Hon är en av många som gjort det till sitt livsuppdrag att komma så nära ett dockutseende som möjligt, ett fenomen som är vanligt över hela världen. Det finns kända och okända ”Human barbies”, ”human dolls”, HBDs (human blow-up doll), ”human anime characters” och så vidare. Det verkar vara önskvärt att ta det kvinnliga idealet till en extrem nivå, allt från stora rumpor till smal midja, till stora bröst, till felfri hy, till liten näsa, stora läppar, höga kindben, långt hår, stora ögon och en lång radda fler attribut som är mallen till hur en attraktiv kvinna ser ut.

998256-holli_would_by_kamillyonsiya

Pixee Fox vill se ut som Holli Would.

 

Enligt vissa källor ska Martelli ha gjort minst 100 operationer av bara rumpan, och otaliga fler av bröst och ansikte. Hon var en av dem som helt och fullt internaliserade samhällets bild av den perfekta kvinnan och gjorde den till sin från väldig tidig ålder- hennes plastikkirurgiresa började när hon var 17. Men medan andra unga kvinnor som gör operationerna inte får fysiska skador av dem, fick Martelli på sin sista operation av rumpan en attack på operationsbordet och dog (källor här och här) 23 år gammal.

Det sorgligaste av det hela är att hon aldrig fick se vem hon var på riktigt, bortom den bilden av sig själv som vårt samhälle har skapat av henne. Det är ingen slump att alla dessa kvinnor som säger sig ”gå sin egen väg” och ”vet vad de vill” och gör fillers och kirurgi till oigenkännlighet alla råkar vilja se ut exakt så som måttstocken för en attraktiv kvinna ser ut idag, om än på ett extremt sätt. Den kanske kändaste personen från Sverige (det finns i och för sig många som omfamnar idealet på samma sätt..) kallar sig Pixee Fox och hon har gjort det till sin karriär, livsmål och livsstil att se så perfekt ut som möjligt. Och visst är det grymt och entreprenöriellt att kunna göra sitt utseende till en karriär och inkomstkälla, men jag har ändå på alla sociala medier avföljt alla personer som har ändrat sitt utseende efter normen för att en blir så sjukt påverkad.

DSC_0468

Vid sminkmontern på Kicks.

 

Kristyna Martelli är inte den enda som gjort det till sitt livsmål att se så bra ut som möjligt. Även om hon tog det till nivå som hennes kropp inte klarade av har vi alla på något sätt internaliserat utseendenormerna, och så länge flickor växer upp med bilden av att en vacker kvinna är en lycklig kvinna (som vi tvångsmatas med från alla håll) kommer vi fortsätta få nya Martellis och Pixee Foxs. Ekvationen är enkel, att ju vackrare du är desto lyckligare är du, visst känner alla kvinnor igen det från sin barndom och ungdom speciellt, vem ville inte vara den tjejen som alla killarna ville ha och som folk vände sig om efter på gatan? Jag önskar att barn idag istället fick veta att utseendet bara är något neutralt en har, inte något som definierar hela ens person och värde.

Detta är alltså inte bara ett tjejproblem som tjejer skapar helt oberoende. Minns ni från skolan när killar kunde göra listor på de snyggaste tjejerna, listor på de bästa brösten och rumporna, få tjejer att må dåligt över sitt utseende helt oemotsagda av lärare och föräldrar? Det är praktiskt taget omöjligt idag, som tjej, att välja bort utseendet som en stor del av ens liv. Vi bemöts bättre av att vara smala och snygga, snygga människor får SÅ många fördelar bara av att vara det. Så vi kan stå och peka finger åt personer som går under kniven om och om igen tills deras kropp går sönder, men det ändrar inte faktum att vi också har integrerat den patriarkala synen på skönhet.

DSC_0594

Vid prinsessdelen på Disney store i Mall of Scandinavia

Jag använder lösögonfransar, smink och högklackade skor och kan prata om att det är mitt eget fria val hur mycket som helst, men faktum är att förtrycket av kvinnor och flickor inte alltid ter sig som ett tvång. Martelli valde själv att lägga sig på operationsbordet, kvinnor från åldrarna 8 till 90 väljer själva att banta, och synen på kvinnors kroppar som deras främsta attribut är så djupt rotad i vår kultur att det skulle ta 100 år av kontinuerligt arbete att ändra det.

Dock är alltid medvetandegörandet det första steget, och jag tycker att det är där vi måste börja. Det är inte något ”naturligt” att kvinnor ska vilja ha längre ögonfransar och bättre hy än män, det är insocialiserat och kan vi rikta flickors energi från sitt utseende till att hitta egna livsmål måste vi absolut göra det. Sen behöver vi förstås komma ihåg att patriarkatet inte står och faller med kvinnors utseendefixering, men att det ändå är en stark post och något vi måste ta itu med snarast.

Radikalfeminism

I februari var vi på en föreläsning med en av mina favoritfeminister, nämligen Fanny Åström. Hon bloggade mycket förr men skriver nu mest på Instagram (precis som många andra debattörer gör). Jag var så himla pepp på det att vi åkte till Göteborg över dagen för att se föreläsningen och det var så värt! Har en hel massa anteckningar i mobilen och kommer ihåg en hel del så ska försöka dela med mig av saker jag tycker är värda att veta och tänka på, hoppas ni tycker det är lika tänkvärt som jag!

DISCLAIMER Fanny menar att alla kvinnor borde vara lesbiska och att det är helt och hållet möjligt. Bra att veta som bakgrund.

Idag är det enda sättet för kvinnor att få en självklar plats i samhället, att genom att vara kvinnor. Det som här menas med kvinna är den politiska positionen- en ska leva med män, bygga sitt liv runt en man (alla har väl hört talas om kärnfamiljen med villa, volvo, hund?). En kvinna ska också bekräfta män genom att vilja att de ska tycka om ens yttre, skratta åt deras skämt, bekräfta mäns världsbild helt enkelt. Kvinnor kan alltså inte ha en självklar plats i samhället genom att bara vara människor, såsom män kan, utan vårt sätt att få den går genom män. (Detta tycker jag märks tydligast i att vi har män, och så har vi deras fruar. Presidentfrun, fotbollsfrun, DJ-flickvännen, flickvänner till plastikkirurger, TV-stjärnor, hockeyspelare, VD:ar, affärsmän, etc. Männen har själva positionen medan kvinnan får sin position genom mannen). Kvinnan reduceras alltså till sitt kön, enligt denna logik.

DSC_0524

Genom att bli lesbisk försvinner alltså denna position, det finns inte längre en självklar plats som utmätts åt en. (Har ni tänkt på att det finns fler homosexuella män i framstående positioner som makeupartister, designers, artister/musiker, konstnärer, författare osv än vad det finns lesbiska kvinnor? Det beror på det här.) Därför kan det kännas obehagligt för kvinnor att tappa den säkerheten som det innebär att vara tillsammans med män, en vill alltså inte bli lesbisk på grund av sociala orsaker. Det blir enklare att vara ihop med en man i hela sitt liv även om det inte känns helt bra, än att utforska hur det skulle vara att leva med en kvinna. Genom att bli lesbisk försvinner alltså till och med möjligheten att få en position via en man.

Sen detta om valmöjligheter. Tekniskt sett har vi (i princip…) alla lagliga rättigheter vi kan behöva för att tekniskt sett vara jämlika, vilket ibland kan göra det svårt för feminister idag att förklara exakt huri förtryck mot kvinnor visar sig i Sverige idag. (Det har vi liberalfeminismen att tacka för! Den fokuserar mest på offentliga rummet och saker på ytan typ lagar). Å ena sidan kan vi välja att vara lesbiska, eller att inte raka benen, eller att inte skaffa barn och vägra ha en man som chef (om en vill vara extra radikal haha), men det som spelar roll här är premisserna som valet görs på. Får kvinnor som väljer fritt lika mycket privilegier som kvinnor som väljer det som är inom mallen? (med privilegier menar jag till exempel att slippa bli trakasserad, få kommentarer eller bli utestängd) Därför är det för kvinnor många gånger ett helt självklart val att ingå i patriarkatet och vara ”självreglerande”.

DSC_0515

Det finns en idé inom radikalfeminismen att mäns kontroll över kvinnor sker genom att de har tillgång till kvinnors hushållsarbete gratis, deras familjearbete gratis (föda barn, ta hand om dem, det som har med barn att göra), deras emotionella arbete gratis, deras sociala arbete (arbetet med att upprätthålla ett socialt liv) gratis. En grundpelare i kvinnoförtrycket är också att män har tillgång till kvinnors kroppar; alla som har hört talas om våldtäkt, tjatsex, tafs, husfridssex etc vet det. Det betyder alltså att kvinnor för att lösa sig själva från förtrycket behöver sluta ge män tillgång till sina kroppar (genom sex och genom gratis arbete).

Sedan pratas det ofta om att eftersom mannen i ett hushåll vanligtvis tjänar mer än kvinnan, är kvinnan en ”parasit” som glassar runt på hans lön och får det enkla jobbet att gå runt hemma. Men tittar man från ett vidare perspektiv än det rent materiella, så ser vi att män faktiskt tjänar mer på att vara med kvinnor än vad kvinnor får ut av att vara med män. Här kan ni se att kvinnor som skiljer sig blir generellt lyckligare medan män blir olyckligare, och detta har inget med pengar att göra. Eftersom kvinnor oftast har ett större socialt nätverk, fler vänner, tätare band till barnen (eftersom de tagit hand om dem…) och resten av familjen klarar de sig bättre som singlar än vad män gör. Tyvärr, måste jag säga! Det är ganska sorgligt hur mycket ensamma män det finns (mest äldre, men kanske yngre också?). Men personligen tycker jag att de som tycker att kvinnor åker runt på en räkmacka och snyltar på mäns pengar, kan sitta där ensamma med sitt kapital och undra varför de är så olyckliga.

DSC_0526

Och slutligen tyckte jag att Fanny sa en fantastiskt bra grej om att inom feminismen pratas det ofta om ”patriarkatet”, om ”strukturer”, om ”samhället”, som att allt det vore en slags egen kraft som bortkopplat från människor hade makt att förtrycka vissa och ge andra makt. Istället är det viktigt att poängtera att det är människor som upprätthåller patriarkatet, och att män tjänar på att det finns. Det är inte någon frikopplad kraft som handlar helt av egen vilja, utan det existerar eftersom faktiska män har faktiska saker att vinna på det. Det blir lättare att göra något åt ifall patriarkatet blir något konkret.

 

Det blir alltså en hel del jag tar med mig därifrån. Tycker ni det finns något som är extra kul att veta från inlägget?

Testa det här: Försök att göra ett val som inte är ”ok” att göra enligt vårt samhälle. Det kan vara att ha en kort klänning fast att du är överviktig, inte raka armhålorna om du är tjej, ha smink som kille eller kanske säga emot någon som säger något sexistiskt. Då märker en att det inte är så enkelt att göra ”fria val” på ett praktiskt sätt.

20170205_144530

Hittade en bild från föreläsningen i vintras.

Kvinnohistoria

Det var ett event jag var på nyligen, med Elsa Westerstad, Fanna Ndow Norrby, Lisa Ehlin och Sara Martinsson som talare. Det handlade om boken En annan historia och skulle prata om den. Jag kommer förstås inte ihåg hälften av vad som sades, med mitt ”superbra” minne, men som tur är skriver jag alltid upp allt jag vill komma ihåg extra mycket! Och saker jag tror att ni också kommer tycka är kul att läsa. ❤

DSC_0579

Bild från när vi gick runt i en bokhandel

En sak de sa som fick mig att tänka till lite var att genom historien, har det alltid funnits kvinnor som varit väldigt nära makten, typ som inofficiella makthavare. Som har haft superstor påverkan på de yttersta beslutsfattarna, alltså. Men när historien har skrivits har dessa kvinnor inte kommit med, eftersom de inte har ansetts vara tillräckligt viktiga för att skrivas om! Det är verkligen en grej jag tar med mig för att tänka på, att bara för att kvinnor inte finns nedskrivna i böckerna så betyder det inte att kvinnor inte har haft någon makt över huvudtaget. Frågan är bara huur en ska kunna veta vilka makthavare som varit influerade av kvinnor? Och vilka kvinnor? Hur mycket exakt hade de att säga till om? Måste en verkligen vara historiker för att veta sånt?

För det går verkligen aldrig att lita på att det som står i våra skolböcker är helt legitimt och objektivt sant. Visste ni att vi bara får det manliga perspektivet på andra världskriget och koncentrationslägren och ja, alla andra krig med? Jag visste inte det förrän jag började läsa på om feminism. I skolan nämndes inte ett ord om det, trots att det är ganska solklart att det är så.

20170413_222345

Vi köpte boken de pratade om! Har inte läst den än men den står näst på tur i läslistan. 

En annan grej de pratade om var hur de tyckte att ordet kvinnohistoria var överflödigt, att istället för att prata om ”kvinnor” behöver vi prata om ”människor”. Istället för kvinnliga rättigheter, ska vi prata om mänskliga rättigheter och så vidare. Och jag förstår hur de tänker! Kvinnor ska inte vara nån jävla parentes eller typ nån extratanke en lägger på efter den vanliga tanken. Jag önskar också kvinnor kunde helt naturligt vara en del av historien och politiken, men tyvärr ser det faktiskt inte ut så. Rätten att slippa sexuella övergrepp nämns till exempel sällan när en pratar om mänskliga rättigheter, och ärligt talat vet jag inte om kvinnofrågor som abort, frivilliga graviditeter, bra menshygien, sexuella trakasserier osv står med i de mänskliga rättigheterna, för jag som inte har lusläst dem vet bara de saker som står där som pratas om mycket mer.

Därför tycker jag personligen att vi behöver prata om kvinnohistoria ända fram till dess att den är lika viktig som ”vanlig” historia. Annars tror jag folk som inte tänker så mycket på genus i vanliga fall bara kommer råka glömma bort att nämna kvinnor. Likadant med kvinnoutskott i partier- vissa tycker inte att de ska finnas, för att kvinnofrågor ska vara med i den vanliga politiken, men jag tror de behöver finnas som en påminnelse att wtf det går inte att ha ett normalt parti utan att prata om frågor som är specifika för kvinnor.

DSC_0582

Min nya favoritpose lol.

Vad tycker ni? Är det bra eller inte bra att ha en historia specifik för kvinnor eller inte? Gör det bara att kvinnor kommer vara en parentes för evigt eller tycker ni som jag, att det blir en bra påminnelse som gör att fler börjar tänka på att inkludera kvinnor?

Könsroller då och nu

Mormor har aldrig hört talas om feminism, än mindre radikalfeminism och lesbiskhet som politisk praktik. Ändå förstod hon när jag berättade om hur det fungerade- att all den här tiden och energin som vi ger till män utan att få tillbaka, ska vi istället vända mot andra kvinnor. Mormor föddes 1932 i Ukraina (och flyttade sedan till Ryssland), och fick lära sig av sin mamma och mormor att det finaste en kvinna kunde vara, var husmor och mamma.

Men hon gifte sig med en 15 år äldre man, fick inte barn förrän vid över 30, jobbade som högstadielärare i 60 år och fick hjälp av sin mamma med både barn och hushåll. Husmorslivet var helt enkelt inte för mormor. Men när hennes mamma dog, och även mannen, och dottern (alltså min mamma haha) hade flyttat hemifrån, blev det så i alla fall att de här senare männen i hennes liv hon bott och varit tillsammans med förväntade sig något helt annat.

20150717_2312202

När jag och mormor smet iväg från en restaurang där de spelade rockmusik. 2015

Mormor lagar komplicerad mat varje dag och städar och gör pajer trots att hon tycker det är SKITtråkigt med matlagning och hushållsarbete. När vi hälsade på var hon på dåligt humör varje gång det skulle lagas mat men att bara äta ute eller låta någon annan göra det var otänkbart. Men trots att mannen inte gör något hemma förutom att ge henne mer arbete tycker hon det är viktigt att ha någon att bo med, klart ingen vill vara ensam. Valet står alltså mellan att bo helt själv eller att underkasta sig rollen som husmor, och eftersom hon ändå förberett sig för den rollen sen hon var en liten flicka blir valet enkelt.

För den äldre generationen existerar inget annat sätt att leva för kvinnor än genom en man, och det krossar mitt hjärta att mormor inte kan göra praktik av radikalfeminismens idé att kvinnor mår bäst av att leva genom andra kvinnor. När jag skriver ”att leva genom en man” menar jag inte att de inte fick arbeta eller var lagligt tvingade att bo tillsammans med en och få barn tillsammans. Utan snarare att det presenterades som det enda sättet att ha ett bra liv på; en man som arbetade och stöttade, ett barn som skulle ´uppfylla´ en. Mannen skulle en hålla fast vid i alla lägen…

20161231_173612

Från i vintras när vi var och hälsade på över nyår. 2016-2017

Nu när jag skriver detta kommer jag att tänka på- låter inte detta jävligt likt hur det är i dagens Sverige?? Ett förhållande med en man ska bekräfta en som kvinna (och som människa) och ger en en självklar plats i samhället. Det är en sak att vi har fler alternativ, men det är en annan sak att vi inte använder dem. Mormor skulle logiskt sett leva bra mycket bättre ensam eller tillsammans med typ en vän (alltså en kvinnlig sådan) men väljer ändå att leva tillsammans med en man. Precis som kvinnor OCH tjejer gör här, fast att vi pratar om att vi ”bara vill ha det så” och mormor pratar om att det är det bästa av naturen.

Mormor kan inte bara skaka av sig rollen som kvinna, som är lika mycket hennes personlighet som hennes kärlek till arbetet som lärare. Det kan inte vi heller göra, jag är precis lika mycket ”tjej” som hon var en gång i tiden. Rollen förändras, men trots att den fortfarande är så himla viktig för vem en är så hoppas jag att vi kommer kunna välja och vraka lite mer kring normerna än vad mormor kan. Jag kan se ”typisk” ut men inte behöva skratta åt killarnas alla skämt. Jag kan ha en typisk kvinnlig utbildning (genusvetenskap) men inte behöva planera mitt liv efter en man. Till exempel.

20150717_140331

Från en utflykt i Sochi. 2015

Så istället för att acceptera traditionella roller bara för att ”det känns rätt” och sen göra precis så som alla andra gjort i alla tider, inse att det är dags att ifrågasätta och förändra mönstrena nu. För mormors skull.

Män har det svårare än kvinnor

Okej, så jag har redan skrivit ett inlägg om eventet jag var på den 8 mars (här). Visst är det intressant! Gudrun Schyman var också med den kvällen, och trots att jag inte håller med om allt hon och F! står för skrev jag ner några saker jag kände att det HÄR är ju grymt sagt. Hon är ju inte en av våra erfarnaste politiker för intet, eller hur? Here we go:

* Män har det svårare än kvinnor

I vissa avseenden alltså, förstås. Mansrollen stympar alltså män och förhindrar dem från att ha meningsfulla och djupa relationer med andra människor, vilket gör att kvinnor med sina livslånga vänskaper och starka familjerelationer har ett större socialt kapital än män generellt sett. Jag tycker också det är sorgligt att män inte känner att de vill göra så mycket åt det här, eftersom så många män verkar vilja uppehålla mansrollen. Vet ni inte vad ni missar! Men det förstås, att vilja ha djupa och meningsfulla relationer är ju något kvinnor sysslar med, och det sista machomän vill är väl att göra kvinnosysslor.

* Feminism måste in i politiken

För typ 20 år sen var det inte alls lika viktigt med miljöfrågor som nu. Miljöpartiet antogs vara skogsmullehipsters som bodde i skogen för att de brydde sig om miljön, men trots allt fick de in klimatpåverkan och växthuseffekten på agendan och lyckades komma in i riksdagen. Finns det något parti som skulle kunna strunta i miljöfrågorna idag? Knappast! Så ifall det är sant som Gudrun säger, att detta behöver och kommer ske med feminism också, så är jag hoppfull.

environment-energy-light-bulb-with-paddy-rice

Miljövänlighet är idag så viktig att den lärs ut i skolorna.

* Patriarkatet skördar mest dödsoffer av allt

Inser ni hur många kvinnor som dör varje år bara på grund av att de är kvinnor?! Jag vågar bokstavligt talat inte kolla upp de siffrorna eftersom jag är ganska lättrörd och speciellt när det gäller våld mot kvinnor. Vi blir alltså dödade av fäder, av pojkvänner och äkta män, av män vi avvisat och tackat nej till (skulle kunna skriva ett helt inlägg om detta), av storebröder. Små flickbebisar blir dödade efter födseln, och aborterade innan födseln. Sen blir kvinnor misshandlade och dör av skadorna, eller också tar livet av sig osv… ja ni förstår. I Schymans ord en ganska långt gången pandemi av våld mot kvinnor. Allt våld mot kvinnor över hela världen hänger ihop.

 

Att skriva upp saker i punktform måste vara min absoluta favoritgrej att göra. Det blir SÅ mycket enklare att läsa om (enligt mig haha) och enklare att skriva om. Men ärligt har jag alltid tyckt att Schyman kan förklara patriarkatet ganska bra. Det krävs ganska mycket för att kunna förklara något komplicerat och allomfattande på ett sätt som gör att alla förstår. Därför är det fascinerande att lyssna på henne.

Håller du med om detta? Tror ni män lider av att ha mycket svårare för bra relationer?

Duktig flicka- till en viss gräns

Den 8 mars i år, som var den Internationella Kvinnodagen, var vi på ett event som var på Kulturhuset i Stockholm för att uppmärksamma det (jag har så mycket att skriva just nu så inläggskön är lite för lång). Programmet var gjort av 4 olika samtal (plus utdraget ur pjäsen Århundradets kärlekssaga som var lite wtf), och i varje samtal var det något jag kände att jag bara måste skriva ner ett citat eller tanke i mobilen! Till exempel var Birgitta Olsson med i det första samtalet, hon som har skrivit boken Duktiga Flickors revansch.

Hon sa förstås vääldigt mycket klokt (och eftersom hon är liberal, enligt mig även mycket som var mindre klokt) men det som fastnade mest hos mig var hennes tal om att kvinnor absolut tillåts vara duktiga, bäst på det de gör osv, men att det är först när de också märks ha en ”egen vilja” som de börjar uppfattas som ett hot.

Det är sällan folk motsätter sig en Duktig flicka, utan problemet kommer snarare när den här kvinnan, som tidigare gjort allt *rätt* och varit *lydig* och studerat hårt (till exempel), istället använder sin duktighet till att underminera samhällsstrukturen och till och med förändra tex företaget, sig själv, människor runt sig, regeringen.

20170308_173752

Birgitta Olsson på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm

Hur ofta märker vi inte detta? Tjejer i klassrummen kan vara hur duktiga som helst, få bra betyg, vara bra på nån idrott eller musik och komma in på de bästa universiteten utan att få några som sätter sig emot. Men skillnaden mot när kvinnan börjar komma in där besluten fattas och på starka platser* är stor- vare sig det är journalist, författare, riksdagsledamot och så vidare. Har ni också lagt märke till hur mycket mer kritik och hot (och hat…) kvinnor i såna positioner får än männen?

Jag hade inte tänkt tidigare att det just handlar om lydnad (och självklart glastaket), men efter samtalet där tänkte jag att det är klart det är så. Kvinnor får vara precis hur duktiga som helst- så länge de håller sig inom ramen. 

Det vi kan göra åt det är att männen som  kritiserar onödigt mycket och skickar hotbrev till kvinnor i starka positioner, lägger ner och slutar noja. Men det är klart, fler kvinnor betyder ju automatiskt färre män. Vilket leder till att makten förflyttas, och det är såklart hotfullt. För dem.

 

*Med starka platser menar jag platser där hon kan påverka andra människor, influera, fatta beslut.

20170316_180016

Jag och glas…taket haha 🙂

Fuck utseendehetsen

Okej, jag såg en video på Youtube, en TED-talk, som satte fingret på en grej jag tänkt på så himla mycket. Hon som pratade hette Renee Engeln och hon använder uttrycket Beauty Sickness, alltså en slags ”sjukdom” som kvinnor får när utseendet blir alltför viktigt för dem. Jag blev inte förvånad när hon sa hur mycket tid och pengar kvinnor faktiskt lägger på sitt utseende under sitt liv, inte med tanke på HUR MYCKET det är vi gör! Naglar, hår, huden, tänderna, läppar, kroppshår ska förändras till det bättre med hjälp av olika skönhetsbehandlingar, botox, bantningskurer, krämer, operationer, frisörer. Klart det inte är gratis liksom.

Jag kunde bara tänka att shit, vad mycket jag också gör, saker som blivit en del av ens vardag och därför bara ”något man gör”. Tidigare idag filade jag till naglarna till rätt form, till exempel, vilket tog typ 20 min. Så gjorde jag en ansiktsmask och tog en creme efter det. Klippte till luggen, tog bort det gamla nagellacket. Bara idag! Hur mycket tid lägger inte jag på att bara se helt normal ut? Alltså sammanlagt. Hur mycket tid tror du att du lägger på att bara se ”normal” ut?

20170317_1557392

Detta är inte ens allt. Helt osminkad för en gångs skull! 

Och sen undrar jag hur mycket pengar jag lägger på mitt utseende. Jag, som sminkar mig typ 1 gång i veckan och absolut inte ser ut som att jag lägger mycket. Men det finns fortfarande lösfransar, hudkrämer och smink och nån behandling då och då..

Jag vill liksom mycket hellre lägga mina pengar och min viktiga tid till att göra andra saker, men slutar jag göra något alls blir jag helt plötsligt ”avvikande” och rentav opassande (jag kommer ihåg när jag var yngre och dömde såna kvinnor ganska hårt). Men jag tänkte göra ett litet försök i alla fall, att för en månad inte lägga en spänn på mitt utseende, och lägga så lite tid som möjligt på det också. Går det ens?!

För övrigt anser jag att män som grupp skulle må bra av att lägga mer tid på sitt utseende. Så det jämnar ut sig. Förstår ni vad jag menar? Jag tror att en del av kvinnoförtrycket är att få oss att fokusera på hur vi ser ut och kontrollera matintag för vikten, se till att vi ser bra ut (vilket är ett evighetsprojekt) så att det blir mindre resurser över för att tänka på helt andra saker och utvecklas.

Lästips: Detta inlägg av Kickan Wicksell. SÅ bra formulerat.

Testa detta: Börja lägg märke till hur mycket tid och pengar du lägger på ditt yttre. Bara tänk på det, och sen tänk på ifall du har något du vill göra som du inte har råd med eller har tid till?

Rädd att vara ute själv?

En fråga som varit bland de allra, allra viktigaste för mig sedan jag ”upptäckte” feminismen har varit rädsla, och specifikt då kvinnors rädsla. Ingen känsla är lika utmärkande för att vara ”kvinna”, och ingen känsla kan samtidigt vara lika begränsande och osynlig som rädsla. Rädslan var det allra första jag skrotade när jag hittade feminismen, min analys gjorde att jag förstod just HUR absurt det var att jag- som aldrig någonsin blivit utsatt för någonting utomhus som var värre än något jag blivit utsatt för inomhus- skulle undvika att lyssna på musik när jag gick själv, skulle undvika att åka själv efter vissa tider, eller undvika vissa kläder/blickar/platser när jag var ensam.

Vem är det som tjänar på att vi tjejer hela tiden ser oss om över axeln, ringer en vän, ber varandra att sms:a när vi kommer fram och har alla dessa andra sätt att försöka känna oss säkrare på? Vem är det som tjänar på att vi säger till våra döttrar att inte gå ut, att inte vara själv, att inte ta plats och framför allt att vara rädd? Jo varenda jävla man tjänar på det. För ju mer vi tjejer är rädda och drar oss undan, försöker göra oss små och inte ta någon plats när vi sitter på t.ex. nattbussen hem, ju mer vi försöker gå på sidan av vägen och undvika att stöta oss med andra, desto mer plats får de vi försöker undvika. Jag skulle vilja säga att alla män tjänar på tjejers rädsla i det offentliga rummet*, oavsett om de själva har varit med och medverkat till den eller inte.

manspreading

Jag när jag ska visa min kompis hur en manspreadar och tar plats i tunnelbanan.

Eftersom rädsla är just en känsla, är det svårt att säga till någon att bara sluta vara rädd. Det fungerar inte så, vilket jag också vet, men samtidigt så blev det när jag började analysera varför jag var rädd, vem har lärt mig det, vem tjänar på det, som jag till slut kunde kasta den känslan åt helvete och istället börja ta för mig av det som alltid varit männens plats; det offentliga rummet*. Det är ett stort problem att vi inte ifrågasätter känslorna utan istället bara accepterar dem som någonting statiskt, något som inte går att förändra och istället bara anpassar oss till dem. Men alla känslor kommer någonstans ifrån, och mitt första minne av rädsla för något som inte var hotfullt egentligen var när jag var 4 år och var rädd för äldre killar.

Trots att rädsla formar kvinnors liv på sätt inte ens jag kan föreställa mig helt och fullt och är nästan allomfattande, är det SÅ ofta män inte ens verkar vara medvetna om hur det ser ut för oss? För dem är det ju vardag att kunna gå vart de vill och ensamma, om de vill, helt utan att ha 100 olika strategier för att våga göra det (jag generaliserar. Rasism och andra förtryck påverkar förstås också mycket). Men denna obrydda frihet kommer alltså på bekostnad av vår, alltså kvinnors, ofrihet, för att någon ska kunna gå rakt fram måste någon vika av åt sidan. Om någon är rädd i det tysta, slipper den andre tänka på saken.

Jag ska inte ens gå in på allt det som visar på att det absolut farligaste kvinnor kan göra, är att bli ihop med och leva med en man. Det får bli ett annat inlägg, men faktum är att det är intressant att tänka på vem som tjänar på att vi kvinnor är rädda för någon annan, någon som sitter i buskarna och väntar på ett offer och undviker att gå ut, istället för att vi undviker att leva med män vilket som sagt var, är SÅ MÅNGA GÅNGER farligare för oss.

Därför borde alla tjejer testa det här: Skrota rädslan. Jag vet att känslor är irrationella och går ej att styra men testa att gå långsammare istället för fortare förbi killar, testa att breda ut dig på sätet och gå rakt fram istället för att trycka mot väggen när du möter på killar, testa att inte vara rädd så får du se att det offentliga rummet är yours for the taking.

 

*Det offentliga rummet är alltså alla de platser som är utanför hemmet- t.ex. gatan, kollektivtrafiken, biblioteket, tandläkaren, torget, affären osv.