Varför gruppvåldtäkter sker

Igår skedde det ett försök till gruppvåldtäkt i Lund, fem killar mellan 17 och 18 års ålder som hade omringat en 15-årig tjej på Norra Kyrkogården i Lund. På samma plats har det tidigare skett överfallsvåldtäkter. Vi måste fråga oss varför detta händer.

För det är ingen slump att det sker gruppvåldtäkter, att det sker överfallsvåldtäkter, att det sker våldtäkter över huvudtaget. Hur skulle det kunna vara det, när det sker så systematiskt? Det finns en (eller flera) tydliga orsaker till dem, och de har även ett tydligt mål, annars skulle de inte ske eller hur? Det man kan veta är i alla fall att det inte handlar om sex, eller någons sexuella njutning. Det handlar heller inte om socioekonomiskt utsatta och frustrerade personer, för i så fall skulle kvinnor handla likadant.

 

En gruppvåldtäkt kan aldrig komma ut ur det blå, utan det måste alltid finnas starka krafter som ser till att den händer. De ingredienser som behövs för att en gruppvåldtäkt (eller en våldtäkt över huvudtaget) blir till är:

  1. Porrkultur

En porrkultur är en kultur som är formad av pornografi. Inom porren skapas en värld där män alltid är hårda och kåta, där mäns sexuella njutning är det enda viktiga, där kvinnor älskar att bli använda. ”Hatefuck” finns som en kategori inom porren, likaså ”gangbangs”, ”crying anal” och ”abused”, och om man tillbringar en stund varje dag med att titta på porr så normaliseras detta våld mot kvinnor ända tills man tror att gangbangs verkligen inte är något fel och att kvinnor älskar det.

  1. Könsskillnader

Nu menar jag inte de faktiska könsskillnader som finns mellan män och kvinnor (eller mellan barn), utan de skillnader mellan könen som är påhittade. Till exempel att männen är aktiva och kvinnor passiva, att män är starka och kvinnor svaga, att män är logiska medan kvinnor är känslostyrda. Att flickor ska gilla att vara fina prinsessor medan pojkar ska gilla fotboll och superhjältar. När skillnaderna blir så stora är det lätt för killar att se tjejer som en helt annan art, och inte alls precis lika mycket människor som de själva. När tjejer inte är samma människor som de själva blir det lätt att göra saker mot dem som de inte skulle gilla själva, eller göra mot en annan kille.

  1. Entitlement

Detta går egentligen in i de första två punkterna, men de hade säkert en känsla av att de som killar har rätt till saker (rätt till sex, rätt till snygga tjejer…), annars skulle de inte heller ha känt att de hade rätt till det de försökte göra. Det är också detta som leder till att tjatsex existerar, och att killar kan bli arga när de blir avvisade, och att tjejer blir tafsade på när de är ute och festar. Är det bara jag eller ser ni också att det är exakt samma mönster?

 

slide_10

Vad tycker ni om bilden, stämmer citatet att porr är teorin och våldtäkt praktiken?

Det finns alltså inte en enda enkel förklaring, som många verkar vilja tro. Det handlar inte om att vi måste utvisa invandrare eller se till att tjejer inte är ute ensamma eller ha fler poliser ute på stan, för inga av de ytliga åtgärderna kommer komma åt grundproblemet som ligger i dagens könsmaktsordning och ser till att tjejer inte är lika mycket värda som killar. Porrkulturen ser till att alla kvinnor avhumaniseras, de olika könsrollerna ser till att avhumaniseringen ens är möjlig, och killars entitlement ser till att de vill utföra sexuella övergrepp. Ser ni vilka starka krafter det handlar om? Lägg sedan till ett rättsväsende som inte står på kvinnors sida och flickors uppväxt som lär dem att lägga skulden på sig själva om något händer och vi har ett samhälle som aktivt hjälper män att förtrycka kvinnor genom sexuellt våld. Och det är så sjukt sorgligt.

 

Nästa inlägg kommer handla om vilket mål män/killar kan ha genom att utföra övergrepp och vad de leder till.

Att vara ciskvinna är inget privilegium

Jag har tänkt skriva det här inlägget väldigt länge, och har tänkt mycket på hur jag ska formulera mig utan att bli missförstådd. Det har blivit färre inlägg nu i mars eftersom jag har LÄST så vansinnigt mycket till skolan (får sämre och sämre syn lol), och parallellt med all läsning till skolan har jag läst massor kring de konflikter som finns inom feminismen idag, och just nu är det frågan om kön som många är oense om.

Jag tycker det är ganska simpelt. Antingen anser en att kön är något som sitter i huvudet- något en bara känner; ”säger jag att jag är något så är jag det”. Eller så anser en att kön bara är något biologiskt, t.ex. ”enda anledningen till att jag är kvinna är att jag har en kvinnokropp och ingen identifikation i världen kan ändra på det”. Vissa tycker alltså att kön inte har något med biologi att göra, och det tycker jag är förståeligt att ingen vill bli placerad i facket ”kvinna” eller ”man” när de är så jäkla begränsande och straffar ut dem som avviker.

DSC_1210

Jag på Kulturhuset i Stockholm (kommer i nästa inlägg)

Som radikalfeminist tycker jag dock att hela anledningen till att vi ens har förtryck- kvinnoförtryck, rasism, funkofobi osv handlar om människors biologi, och därför går det lika lite att vara ”könsblind” som det går att vara ”rasblind”. Män och kvinnor ser olika ut precis som svarta och vita människor ser olika ut, men om det ena inte är rasistiskt att påpeka, varför är det andra transfobiskt?

Jag läste ett blogginlägg av ”Ensam mamma röker” förra veckan, som hette ”Om en feminism som inte kan diskutera kön- Trans och tusen frågor”. Hon skriver:

”I att kön tveklöst finns och är något beständigt. Plötsligt jobbar vi med nån form av könad själ eller psyke. Det gäller bara att välja vilken kategori man känner för. Betyder det, rent teoretiskt att vi alla skulle kunna välja samma kön fast vi ser olika ut? Finns det då några könsskillnader i samhället och världen?

När patriarkatet samtidigt drabbar olika minoritetsgrupper vet kvinnor att något händer, när vi blir just kvinnor. När puberteten gör sig synlig och kroppen förändras, då förändras också vår ställning i världen och andras blick på oss. Det är när kvinnligheten blir fysisk som det verkliga helvetet börjar. Är det då så enkelt som att säga att:

Ja! Och trans-kvinnor är också kvinnor!”

Är det samma erfarenhet att råka ha en kropp och få ta konsekvenserna utav det som att innerligt önska sig den? Går det verkligen att välja in sig själv i en grupp som dras med en historia av förtryck? Delar du verkligen kvinnors erfarenheter om du inte växt upp som flicka?”

Och jag vet vad jag skulle svara på dessa frågor; att själen eller hjärnan inte alls är könad, utan bara är, och att det enda vi har som bestämmer vilket kön vi är bara är en kropp. Jag skrev i ett instagraminlägg (som jag förväntade mig få kritik för, men allt sånt har uteblivit?) att alla med vulva föds in i förtryck och alla med penis föds in i privilegium, och det är den vetskapen min feminism utgår ifrån.

 

Därför är jag djupt oroad över ett klimat där kvinnor, som kallas för ”cis”, inte får ha tolkningsföreträde över vad en kvinna är, och att de inte får ta största platsen i feminismen utan måste ”backa” för att personer med färre ”privilegier” (alltså transpersoner) ska få höras mer. Men vilka privilegier är det ”cis”kvinnor har? Hur kan det någonsin vara ett privilegium att födas i en kropp som bär på ett förtryck, vilket detta förtryck än är, bara för att det finns de som gärna skulle vilja ha den kroppen och det förtrycket?

DSC_1212

Om någon kallar mig för ciskvinna, betyder det att den menar att jag känner mig bekväm i att vara kvinna med allt vad det innebär, men vilken kvinna är det egentligen? När jag var liten var jag övertygad om att jag borde ha blivit född som pojke, gör det mig till trans eller bevisar det bara att könsrollerna är så snäva att barn inte har något annat val än att identifiera sig som något annat för att få chans att slippa dem?

Det kan aldrig vara ett privilegium att vara född i en tjejkropp, och den vetskapen är hela grunden till feminismen.

Kvinnor kan inte bli statsministrar

I korthet: Kvinnors privata liv och yrkesliv begränsas av män genom hela livet, och vi måste avslöja det för att kunna förändra det.

Jag skrev ett inlägg, som ni kommer ihåg, om filmen Dolda Tillgångar och kom fram till att kvinnorna i filmen var helt medvetna om vilka begränsningar de hade som svarta kvinnor, samtidigt som vi idag får höra att vi kan göra precis vad vi vill (generellt, i Sverige). Problemet är bara att det inte ser ut så i praktiken; kvinnor kan inte alls bli vilka de vill! Det finns bara ingen explicit lag som säger det, och eftersom vi då inte har något konkret att kritisera  och jobba emot kritiserar vi istället oss själva och undrar varför vi inte kommer lika långt som män kan göra trots att det inte finns några synliga hinder. Psykisk ohälsa bland tjejer och kvinnor ökar, vi blir utbrända i större utsträckning, vi går helt enkelt under i gapet mellan vad vi får höra att vi kan göra och vad vi egentligen kan göra.

Så jag har satt ihop en lista på saker kvinnor inte får eller inte kan göra! En av feminismens viktigaste arbete idag är att peka ut vilka osynliga hinder kvinnor har, för endast om vi ser dem kan vi förändra dem. OBS! Listan ska inte ses som bokstavlig, utan tänk bara kring varje punkt, stämmer det i praktiken? Varför/varför inte?

1. Kvinnor kan inte bli statsminister.

Vi har aldrig haft en kvinnlig statsminister, och det verkar inte hända heller.

2. Kvinnor kan inte vara politiskt aktiva.

Kvinnor som är politiskt aktiva utsätts för sexuellt våld, hot av sexuell karaktär, de blir utsatta för drev och hatmobbar ända tills de slutar.

3. Kvinnor kan inte vara partiledare.

Av samma anledning som ovan.

4. Kvinnor kan inte vara VD:ar.

Män hjälper andra män att nå höga positioner och förbiser kvinnor.

5. Kvinnor kan inte festa ute på klubbar.

Gör vi det blir vi utsatta för sexuellt våld, sexuella övergrepp, hot om våld, rädsla.

6. Kvinnor kan inte ha one-night-stands med män.

Det blir inte skönt, vi riskerar sexuellt våld och sexuella övergrepp, vi riskerar graviditet.

7. Kvinnor kan inte gå på gympan.

Tjejer skolkar från gympan på grund av att killar tar all plats, att killar kommer in i omklädningsrummet, badar inte på grund av kroppskomplex, på grund av mens, osv.

8. Kvinnor kan inte sporta professionellt.

Kvinnors sport satsas inte på, de får inte tillräckligt med lön för att sluta med sina heltidsarbeten, kvinnor måste ta hand om sina barn så de får mindre tid över till sporten.

9. Kvinnor kan inte bli journalister.

Se punkt 2.

10. Kvinnor kan inte bli elektriker, byggjobbare, byggmästare, snickare, svetsare osv.

Jargongen inom mansdominerade yrken är ofta kvinnohatisk och utestänger kvinnor, vilket gör att de antingen aldrig börjar inom yrket eller slutar ”självmant”.

11. Kvinnor kan inte vara elever.

Tjejer i skolorna utsätts för sexuellt våld, en av de vanlgaste platserna att bli utsatt (både grundskola och gymnasium).

12. Kvinnor kan inte bli konstnärer, musiker, bandmedlemmar, punksångare osv

Kvinnor ses som allmänt sämre på att vara genier och bra med instrument och konst, och blir ofta bortvalda som musiker och bortglömda som konstnärer.

Förstår ni vad jag menar med att alla dessa hinder är osynliga samtidigt som de är starka? Hur ska vi kunna förändra något av detta om vi envisas med att lära ungdomar att det inte är någon skillnad mellan killar och tjejer, och att bara alla jobbar tillräckligt hårt kan de göra vad de vill? Istället behöver vi ge andra förklaringar till varför tjejer pluggar hårdare men får lägre lön än killar, till varför killar kommer längre i yrkeslivet än att tjejer bara behöver ”jobba hårdare” eller ”våga mer”. Feministiska teorier är verktyg som behöver användas till att flytta skulden från sig själv till de män som hindrar en. Till exempel: kvinnor slutar inte som journalister eftersom de inte jobbar tillräckligt mycket för att orka stanna kvar, utan för att det finns män som skickar dem våldtäktshot på mejlen. Och det måste vi kunna avslöja, och visa på vad som hindrar kvinnor från att leva på samma villkor som män.

Dessutom, om vi ska ta in alla #metoo-upprop i beräkningen så är följande yrken såna som kvinnor inte kan jobba inom ifall de inte vill bli utsatta för sexuella trakasserier och våld:

Akademiker, bilskollärare, byggare, dansare, diplomat, fotograf, fackarbetare, florist, arbetare inom försäkring, IT, jurist, konstnär, läkare, lärare, prostituerad, socialarbetare, skådespelare osv.

Kvinnor har så mycket begränsningar och hinder runt sig, och deras möjligheter att avancera över huvudtaget i samhället krymper för varje man som förbiser deras kompetens eller tafsar. Hur kan någon säga att kvinnor kan göra allt som män kan (ofta lägger de till att Sverige är helt jämställt)? Tjejer kan inte ens gå till förskolan utan att jämnåriga pojkar säger att tjejer är töntiga och dåliga. Hur kan någon säga att Sverige är jämställt när tjejers kamplusta sågas av vid fotknölarna sedan förskoleåldern och ibland även tidigare? Jag skulle kunna fortsätta nämna saker kvinnor inte kan göra sida upp och sida ner, och det är något jag tänker fortsätta göra eftersom vi kan inte fortsätta låtsas som att kvinnor och män har lika utgångspunkter och möjligheter. Allt måste utgå ifrån kvinnors begränsningar, allt från lagar och samhällsreformer till arbetsplatsgenomlysningar och skolbyggnationer.

Och när vi väl medgett hindrena för kvinnor frågar vi oss- varför? Och sedan, när orsaken är klar, frågar vi oss- hur förändrar vi detta? Och sedan, när förändringen är gjord, måste vi fråga oss- hur ser vi till att förändringen håller i sig? Men förändring är inte möjlig ifall vi inte ens medger själva grunden, att män aktivt förtrycker kvinnor genom sexuellt våld och ignorans. Ja, även i Sverige.

Homofobi leder till utseendefixering

Nu är jag tillbaka i Sverige även med hjärnan, den var kvar i Ryssland ett par dagar. Jag och min sambo var där för att hälsa på min mormor i en vecka!

P1000282

Grandma

 

Något en inte kan undgå att märka är hur mycket saker handlar om kvinnors utseenden. Det finns skönhetssalonger och plastikkliniker överallt, sminkaffärer, klädaffärer, skoaffärer med helt andra skor än i Sverige (dvs. högklackat), reklamen ser helt annorlunda ut. Bläddrade i en psykologitidning där det fanns en reklambild för en leksaksaffär, med en kvinna som var photoshoppad och fixad till total oigenkännlighet. I en reklam för LEKSAKER. Tänkte skriva om den i ett senare inlägg!

Vacker är helt enkelt det bästa en kvinna kan vara (vilket i och för sig inte är helt annorlunda från Sverige…), och det är helt tydligt att även små flickor ska lära sig detta. Det är rosetter och sitta fint och fina klänningar (som är HELT OPRAKTISKA ATT LEKA I), glittriga skor med bebisklack, små handväskor. Alla flickor har långt hår, och långt tjockt hår är en skönhetsmarkör som t.ex. smalhet är här. Det är lättare att se mönster någon annanstans än hemma, och jag såg tydligare än hemma i Sverige hur flickor groomades in i en kultur där skönhet blir en del av ens identitet och ger en rätt att existera.

När det är såpass vanligt att göra skönhetsbehandlingar och ingrepp för kvinnor, växer klyftan mellan de kvinnor som gör dem och de som inte gör dem. De kvinnor som inte har möjlighet/lust att förändra sitt utseende efter idealet blir fula istället för vanliga, och osynliga. Jag kan göra en jämförelse med Sydkorea där ett foto alltid skickas med arbetsansökan och utseendet är en del i ens personliga varumärke. När normen förflyttas från bara mascara eller osminkat till lösfransar och fransförlängning bleknar de förstnämnda. Förstår ni hur jag menar? Gränsen för hur fixad en måste vara för att vara snygg flyttas alltid uppåt, och detta tyckte jag syntes extra tydligt i Ryssland. Kanske för att jag är hemmablind.

Gränsen mellan män och kvinnor var mycket viktig att upprätthålla, så att när kvinnor gick åt ena hållet med botox och smink och långa ögonfransar, går män åt motsatta hållet och ser nästan ut att anstränga sig för att se extra skrynkliga ut med ölmagar, skrynkliga t- shirts och orakad skäggstubb. Möjligen kunde de ha på sig en supermanlig och strikt kostym. Tyvärr är homofobin ganska utbredd där, och det är tydligt att en av anledningarna till att män och kvinnor ser till att ha så vitt skilda utseenden är att signalera heterosexualitet. En fixad man är en bög, liksom. Fördomen vet jag är sann i resten av världen också (ja, även här), så jag använder bara min vistelse i Ryssland som exempel.

Vad tror ni om min analys? Att homofobi går hand i hand med att kvinnor och män går åt olika extremiteter utseendemässigt? Detta går också att koppla till transpersoner, eftersom när könsrollerna är så strama att en absolut inte kan vara något annat än en stereotyp kvinna eller en stereotyp man, tvingas en kvinna som inte känner sig hemma i den kvinnliga könsrollen att ”känna sig som man” och vice versa. Men det är en annan diskussion.

Den stora förloraren i detta är förstås kvinnan, som tvingas lägga mängder av tid och pengar på sitt utseende (kvinnor som redan tjänar mindre och har mindre fritid pga hushållsarbetet och emotionella arbetet), och dessutom bedöms efter sitt utseende. Och det är förstås mannen som är den som ska bedöma, vilket betyder att kvinnan blir beroende av manlig bekräftelse. Det är fan inte rimligt att män får sådan makt. Unga tjejer som lever för manlig bekräftelse är otroligt mottagliga för sexuellt våld och blir inte försedda med något kritiskt tänkande till utseendefixeringen i ett samhälle som stödjer deras förtryck med alla tillgängliga medel.

Det finns ingen speciell poäng med att ha långt hår, förutom att skilja ut sig från dem som har kort hår. Samma med skor med vansinnigt höga klackar och långa ögonfransar. Sånt som kvinnor har för att se ~snygga~ ut, det vill säga. Män går runt och bara är, medan kvinnor tvingas trixa och fixa för att kunna komma utanför dörren och räknas.

Sen sitter vi där och förfasas över varför det finns ätstörningar och kroppsdysmorfobi och varför kvinnor opererar sig till oigenkännlighet. Pfft.

Hudvård och smink är kvinnoförtryck

På Instagram läste jag ett inlägg av FÅ som jag har tänkt vidare på. Det handlar om hudvård och hur kvinnor helt enkelt bara MÅSTE ha en massa dyra produkter för att huden ska se bra ut medan män har normal hud helt naturligt. Under denna bild:

Skärmbild (2)

”Tydligen är det väldigt viktigt att levla upp sin hudvård såhär i vintertid, eftersom vi riskerar att få ”mikroskopiska sprickor” i huden då, vilket resulterar i ”microinflammationer”. Man kan få intrycket av att dessa ”mikroskopiska sprickor” vore något livshotande.
Vissa kvinnors investering i hudvård försvaras inte sällan med att det är en ”hobby”. När man läser dessa bloggar får man lätt intrycket av att det är en medicinsk nödvändighet och en (kvinnlig) plikt att spendera ofta tusentals kronor på hudvårdsprodukter.
Jag ser kvinnor ställa frågor i stil med ”hittills har jag bara tvättat mig med vatten men nu känner jag att jag måste skaffa mig en hudvårdsrutin”. Hon hittar ett problem som inte existerar, och svaret? Inte ett ord om att man faktiskt inte måste, om att detta bara är en hobby. Bara en ändlös lista med ”tips” på olika produkter som gör ”underverk” för den av allt att döma felfria huden.”

fannyarsinoe

Under inlägget följer en diskussion kring hur onödigt det är med hudvård, personliga berättelser. Läs gärna via länken!

Själv tror jag att hudvård är en del av ett större, förtryckande system kring kvinnors utseenden. Det är ingen slump att allt vi använder kräver fler produkter och är beroendeframkallande. Har du köpt en foundation? Då måste du också köpa en ansiktstvål att tvätta bort den med. Ansiktstvål torkar ut huden, så du måste också köpa en ansiktskräm för att återställa fuktbalansen. Du måste tvätta ansiktet både innan foundationen och när den ska tas bort, och då finns det en nattcreme och en dagcreme du behöver. Det finns en creme speciellt för ögonen du behöver köpa. Ser ni hur det byggs på?

ekologiskhudvard_axelsons-1024x683

”””Egentid”””

Det räcker inte heller med att bara köpa en foundation, utan det är många sminkprodukter som ska till. Köper en det ena, måste en också köpa det andra. Köper du en ögonskugga behöver du en bra bas och fransar och ögonbrynsfärg så det inte ser konstigt ut. Det är inte bara hudvården som ska kritiseras, eftersom den är bara en av länkarna i den stora kedjan. Att börja med smink är en av ”invigningsriterna” för tonårstjejer, och sen sitter man där.

Det är likadant med håret, med schampo som först torkar ut håret, så att en behöver ha balsam och hårinpackningar för att det ska se fint ut. Om en har färgat håret en gång behöver en fortsätta färga det, och köpa speciella produkter för färgat hår. Till och med lypsyl är minst lika beroendeframkallande som andra produkter. Har en sagt A måste en säga hela alfabetet, så att säga.

Nu har jag inte ens gått in på botox, fillers, trådlyft, ansiktsbehandlingar, ögonfransförlängningar, AHA-syra och allt vad det finns. Ser ni hur allt hänger ihop? För att sluta med hudvård måste en sluta med smink, till exempel. För att kunna sluta med hårvård måste en klippa bort håret. Samtidigt som alla kvinnor pushas till att sminka och fixa sig för att inte se ut som män. En kvinnas själva utseende är förtryckande, eftersom allt det som gör att hon ser ut som ”kvinna” är förtryckande. Förstår ni hur jag menar?

Screenshot_20171201-085945

 

Det är dock så stora krafter som ligger bakom vårt behov av att fixa oss, och vi har blivit utsatta för dem sedan barnsben. Vilken Disneyprinsessa har kort hår, osynliga ögonfransar och finnar? Alltså ser ut som en helt normal, osminkad, ofixad tjej.

Jag menar alltså att det inte går att kritisera hudvård utan att kritisera anledningen till att hudvård finns- resten av skönhetsindustrin som krattar gången. Det hjälper inte heller att hudvård beskrivs som ”egentid” och ”lyx”, som om det inte fanns något roligare att göra på sin egentid än att stirra i spegeln och leta efter mikroskopiska rynkor och pormaskar (som är HELT JÄVLA NATURLIGA ATT HA OK). Men står en med en spegel framför näsan blir det svårt att se världen bortom den, och det är väl därför som kvinnor inte har gjort någon revolution än. Vi är alldeles för upptagna med att må dåligt över påhittade saker i utseendet, och det är så jävla sorgligt.

Bilder från: www.friskvardsmagasinet.axelsons.se och www.instagram.com

Yoga och kvinnoförtryck

I korthet: Jag frågade min yogainstruktör ifall det var OK för alla att yoga utan överdel och inte bara för män, men det var det inte. Jag hittade 4 skäl till att detta inte är okej: Det är obekvämt, det är orättvist med olika regler, det är att sexualisera kvinnokroppen, och nästan framför allt betyder det att det kostar mer för kvinnor att yoga (de måste köpa dubbelt). Jag föreslår att de antingen ändrar så båda könen måste ha överdel, eller så måste inget kön ha överdel, eller så sänker de avgiften för kvinnor som kompensation.

received_2360629694162360

Precis innan ett yogapass

Igår lade jag upp ett inlägg på min Instagram, precis när jag kommit hem från ett kvällspass med yoga. Så ni som följer mig där vet redan detta, men för er andra: Precis innan passet frågade jag ifall det var helt nödvändigt för alla kvinnor att ha linne på sig, med tanke på att det är 40 graders värme och 40% luftfuktighet i yogarummet. Jag var faktiskt inställd på att det inte skulle se någon poäng med det, speciellt eftersom att män kan yoga i endast speedos! Jag var så inställd på det att jag nästan inte tog med mig linnet. Men instruktören sa att ja, alla kvinnor behöver ha överdel. ”Det behöver inte vara ett heltäckande linne, men nånting bara *gestikulerar runt bröstkorgen*”. Där och då sa jag bara OK och gick till omklädningsrummet, men tänkte på detta resten av passet och visste redan då vad jag ville skriva! Det finns 4 sätt på vilka det är fel att kräva av kvinnor att de ska ha överdel:

För det första är det fruktansvärt obekvämt att ha ett blött tygstycke runt bröstkorgen som håller in värme. Att svettas är en av poängerna med Bikramyoga (enligt deras hemsida), och om det nu är väntat borde en underlätta för det så mycket som möjligt eller hur? Att ha extra tyg som samlar upp vätska är inte att underlätta. Dessutom har jag svårt att hitta bekväma överdelar; antingen är det nånting i fram som trycker in när jag ligger på mage, eller så kasar axelbanden, eller så måste man kolla hela tiden så det sitter rätt… allt detta tar ju fokus från varför jag är där! Nu kan det bara vara jag som har extrem otur med alla kläder, men då tycker jag att de som inte tycker det är bekvämt med överdel ska kunna välja bort det.

received_2360629664162363

Tycker trots det att yoga är fantastiskt för kroppen.

För det andra är det orättvist om det finns olika regler för kvinnor och män. Varför har de egentligen olika standards? Finns det nån speciell anledning till att det är just kvinnor som ska ha en överdel? Det kan knappast handla om storleken på brösten, och det kan inte handla om vilka som ”behöver” det heller. Detta för mig till nästa punkt!

För det tredje är det sexualiserande. Kvinnor måste ha en överdel eftersom deras kroppar blir sexualiserade, till skillnad från männens. När en kvinna klär av sig blir det direkt en sexuell situation, med eller utan hennes samtycke. När en man klär av sig kan det vara för att han är varm, för att han bara vill yoga, för att det är bekvämare, eller vad som helst. Det som händer när en kvinna blir tillsagd att täcka sig medan en man inte blir det, är att säga att kvinnan måste ta mer ansvar för andras blickar än en man. Hon blir liksom sexuell. Men egentligen är det inte jag som gör det till något sexuellt, det är den som bestämmer att jag måste klä på mig som gör det! JAG ska kunna bestämma SJÄLV om det är en sexuell situation eller inte! Och yoga är det absolut inte, lika lite som det är det för män. Därför ska jag kunna ha på mig precis lika mycket som en man.

För det fjärde kostar det mer att köpa 2 plagg än att köpa 1, det kostar alltså dubbelt så mycket för kvinnor att köpa yogakläder. Jag har inte valt att födas till kvinna, men det betyder att jag måste betala dubbelt vare sig jag vill eller inte. Tittade nyligen på lite nya yogakläder, och mycket riktigt måste en köpa överdel och underdel separat. Hur tänkte ledningen när de å ena sidan bestämde att kvinnor måste köpa 2 delar, men å andra sidan inte låtsas om den extra kostnaden?

received_2360629714162358

Jag och min superobekväma och varma topp

Detta är på samma nivå som när kvinnor ska betala mer för ett frisörbesök, oavsett hårlängd. Ni kan kolla in the pink tax; det är ett känt fenomen att kvinnor betalar mer för allt möjligt. Jag hade bara inte väntat mig att det skulle vara likadant där jag gjorde yoga! Yoga ska inte ha något med ekonomi att göra, men tyvärr visade det sig igår att det visst hade det.

BH är egentligen bara ett funktionellt plagg, behöver en stöd så använder en BH. Jag tycker det kan fortsätta vara endast ett funktionellt plagg, och alltså helt frivilligt.

Jag tycker också att antingen så säger ledningen att kvinnor kan välja om de vill ha yogadräkt i 2 delar eller inte, eller så måste män också ha det (så det blir jämställt), eller också så sänker de avgiften för kvinnor för att kompensera den extra kostnaden det blir för dem. Jag tänker utgå från att de inte är diskriminerande med flit och kommer vara tillmötesgående! Mejlar dem förstås idag.

Det finns mer om yoga i inlägget Bikramyoga och hyckleri. Tycker ni att det är konstigt av ledningen att bestämma att kvinnor måste ha överdel?

Kvinnans förtryck går via kroppen

I korthet: Eftersom kvinnoförtrycket har sin rot i kvinnans kropp med livmoder och allt, tycker jag att det är på kvinnor som lider av det som feminismen ska fokusera. Jag listar vart vi kan se förtrycket mot specifikt kvinnokroppen! De är: 1. I uppväxten som tjej 2. I att smärta inte tas på allvar 3. I dålig förlossningsvård 4. Hela grejen kring preventivmedel, och 5. I att vi får sämre lön/karriär pga barn och familj.

Eftersom mitt inlägg ”Feminism är kvinnokamp” skapade viss kontrovers när jag lade upp det på Facebook, tycker jag det kan vara bra med lite förtydliganden. Jag tycker alltså INTE att transpersoner bara ”hittar på”, eller att transmän egentligen är kvinnor osv. Transkampen är mycket giltig i en värld där de misshandlas bara på grund av vilka de är! Och eftersom feminism är till för kvinnor, är den alltså även till för transkvinnor som förtrycks som kvinnor. Alla gör inte det, vissa förtrycks som transpersoner eftersom de inte följer normen.

Snapchat-9181193172

Normativ chey. Bild från en till biokväll

Det kan vara hur det vill med den saken, men faktum är att kvinnoförtrycket kommer ifrån kvinnors kroppar. Alltså den biologi som gör den generella kvinnan svagare än den generella mannen, den som gör att flickor har mens och att kvinnor föder barn, biologin är relevant eftersom att det är den som gjorde att kvinnor blev förtryckta från början. (det finns fler teorier om varför vi har ett patriarkat, men det som är säkert är att det inte hade funnits om kvinnor och män hade sett likadana ut) HÄR är en artikel som var ögonöppnande för mig.

Jag tycker alltså att: att fokusera på kvinnors biologi, är att fokusera på roten till problemet! Här nedan kommer en lista på de sätt som en kvinna är förtryckt på via sin kropp (säg till om jag har missat något!).

* Uppväxten som tjej

När en redan från födseln antas vara en svag, rosa prinsessa  bara för att en föddes med snippa, och allt det som följer med att växa upp som tjej: Att inte få vara med och spela fotboll, att behöva tänka på att inte se ”ful” ut, att behöva tänka på att inte bli tjock, att bara ha en kompis eftersom ”tjejer kan inte leka tre”, att lära sig att tjejer snackar skit, att alla förebilder är smala och snygga och passiva. Uppväxten som tjej kommer absolut från hur kroppen ser ut, hur annars vet vi vem vi ska behandla som en tjej?

* Värk tas inte på allvar

När tjejer har superont i magen och kramper, får vi ibland inte ens gå hem och lägga oss. För det är ”helt normalt”, det är normalt att kvinnor har ont vid mens, och därför är det bara att vänta tills det går över. Detta är anledningen till att allvarliga sjukdomar som endometrios ignoreras! Och det är inte bara mensvärk som inte tas på allvar, HÄR står det om att kvinnors smärta över huvud taget inte tas på allvar av vården (eller av andra).

* Bristfällig förlossningsvård

Är lite fascinerad av förlossningar och graviditet, allt vad kroppen kan klara av! Tyvärr har jag i samband med det läst en massa om förlossningsskador, hur kvinnor lever med konsekvenserna av sitt barnafödande i resten av sitt liv. Och det är inte bara eftervården som inte förbättras, själva födandet blir också värre med nedskärningar i vården osv. Aktuellt nu är riksmarschen som ska hållas den 20 augusti mot att BB:n läggs ner. Förlossningar prioriteras helt enkelt inte. I förlängningen så blir det att kvinnor inte prioriteras.

En bra blogg på ämnet är Baking Babies! De skriver om förlossningsskador och ganska mycket mer.

received_23555112913408672

Som tur är läser jag väldigt mycket bloggar! 🙂

* Preventivmedlen

Alla med livmoder måste ta större ansvar för preventivmedel än alla med testiklar, och det handlar specifikt om att det är de som har livmoder. Män har kondomer, kvinnor har en hel uppsjö av piller, stavar, spiraler, olika slags hormoner, osv. Hur kan det vara så vanligt att det bara tas för givet att tjejer tar p-piller? Många tycker att hormonella preventivmedel var ett stort feministiskt framsteg, men de kommer med biverkningar som psykiska besvär, dåligt mående, depression, kroppsliga problem, sämre sexlust, blodproppar osv. Och det är liksom också ”helt normalt”. Forskningen satsar inte på kvinnors kroppar, utan vi ska hålla till godo med hela ansvaret för preventivmedel som samtidigt är dåliga för oss och för miljön.

* Sämre lön och karriär

Det är ingen hemlighet att kvinnor först riskerar att inte ens anställas på grund av att de kan bli gravida, och sedan ”missar” delar av karriären på grund av barn. Arbetslivet är byggt med män som norm, och då blir det en enorm nackdel att vara den personen som föder barnet i ett par. Det är vanligt att vilja vara hemma och amma, och kanske återhämta sig från förlossningen. Förväntningarna är också att det är kvinnan som ska ta hand om barnen, och alla undersökningar visar att kvinnan stannar hemma oavsett om det är hon eller mannen som tjänar mest. Även här missunnas alltså kvinnan på grund av sin kroppsliga förmåga att föda och amma barn. HÄR står det mer om det.

 

Det finns säkert fler sätt på vilket kvinnor drar nitlotten tack vare kroppen, men dessa var de jag kom på så här direkt. Min poäng är att kvinnans förtryck inte kan friställas från kroppen, även om ”kvinna” är lika mycket en politisk position som kropp. Men ”kvinna” är en politisk position också på grund av kroppen.

Kan du hitta fler ställen där kvinnoförtrycket syns?

Stockholm Pride

I onsdags började jag förbereda inför Prideparaden nu på lördag, Stockholm har ju Pride denna veckan. Jag och D har en tradition om att han varje år åker hit och så festar vi på en gayklubb på helgen, för att sedan gå i paraden. Jag går alltid som support förstås 🙂 Och det kommer jag göra detta år med! Men vi blir något fler i år som ska gå, och för att göra det extra speciellt har jag fixat skyltar till mig och min kompis C som nyligen kommit ut som lesbisk!

Så här snygga är de (de är målade i svart och rosa på baksidan):

Snapchat-15161453302

Radical Witch och Girls Only tycker jag passar superbra.

Jag hade tänkt skriva Radical Feminist på min, men eftersom jag i mitt förra blogginlägg skrev om häxbränningarna och hur de påverkade kvinnor (och fortfarande påverkar) tyckte jag det var passande att skriva ”radical witch” istället. Visst låter det lite som en slogan? Det var svårt att få till ett långt ord som ”radical” snyggt tyvärr, så jag dränkte min skylt i glitter istället. Det blev lite oklart. Men är supernöjd!

Nu fredag när D och de andra kommer upp ska vi nog gå på The Pride Circus som tydligen ska vara superpopulärt? Kom gärna och säg hej om du ser mig! 🙂


Jag tycker också det är viktigt att komma ihåg (som många många skriver) att Pride inte bara är fest och glam utan faktiskt är kamp. Det finns många homosexuella och queerpersoner som hatas bara på grund av vilka de är, ännu idag. Därför är Pride inte bara något för att fira att ”kampen är vunnen”, för det är den inte. Det är den inte förrän alla kan älska vilka de vill. Utan det är lika mycket ett sätt att visa hur många som är för allas rättigheter, och hur många som är beredda att kämpa för dem!

Snapchat-1977848269

Selfie från idag. Lovar att det kommer bättre bilder i nästa inlägg!

Tycker också det är synd att olika privilegier syns även i tillfällen som Pride, där alla ska vara likvärdiga. Den typiske personen på klubbarna är till exempel en vit homosexuell man, har ofta förvånats över hur lite plats lesbiska får ta inom queera utrymmen. Men det visar bara hur viktigt det är att feminism och queeraktivism går hand i hand! Det är bara viktigt att inte glömma att manliga privilegier inte avskaffas bara för att en man är homosexuell, det är lätt att glömma. Även män som är mindre privilegierade än andra män, kan ta plats från kvinnor.

Därför tycker jag som feminist att lesbisk aktivism är den viktigaste aktivismen. Fram för den nu hela veckan!

Förbjud inte slöjan

I korthet: Tycker det är struntprat att vilja förbjuda slöjor/burka/niqab. Det hjälper inte kvinnorna att de tvingas ta av sig plagg, lika lite som det hjälper dem att tvingas ta på sig dem. Istället tycker jag en ska stötta deras egna organisationer och jämställdhetsarbete så vi slipper att vara en ”white savior”- en västerlänning som ska ”rädda” andra från deras förtryck.

En annan diskussion som gått varm nu ett tag (förutom den om transfrågan) är den om slöjans vara eller icke vara. Den senaste artikeln jag läste kring ämnet är denna från Sydsvenskan, där skribenten Samara El-Maadidi menar att EU-domstolens tillåtande av arbetsplatsers förbjudande av slöja och niqab (bland andra religiösa symboler) är exkluderande mot muslimska kvinnor.

DSC_00692

Är det friare att klä sig sexigt än att täcka sig?

Debatten har verkligen gått het i hela Sverige. Jag har som vana att alltid läsa kommentarerna under nyhetsartiklar och inlägg, och bland dem som absolut INTE vill att slöja ska kunna användas i det offentliga rummet brukar det låta så här:

”Slöja är en symbol för förtryck, och det vill vi inte ha här i Sverige.”

”Om vi inte får vara i bikini i Saudiarabien, ska inte de få ha sina slöjor här.”

”Sverige är ett jämställt land och därför passar inte slöjor in.”

”Om vi tillåter kvinnor att ha slöja, tillåter vi också deras förtryck.”

”Kvinnor med slöja är förtryckta, till skillnad från oss svenskor utan slöja.”

”Slöja är oprofessionellt”

Och så vidare. Många av kommentarerna är mycket mindre civiliserade än så, men de ovan kan verka vara vettiga ifall en väljer att inte titta närmare på frågan. Själv är jag inte muslim och använder inte slöja, så därför kan jag inte skriva ur det perspektivet. Jag skriver istället ur ett feministiskt perspektiv, eller rättare sagt hur jag ser på saken efter att ha läst feministisk teori.

iPiccy-collage

För det första så är det självklart att beslöjade kvinnor är förtryckta. Men inte för att de är beslöjade, utan för att de är kvinnor. Alla kvinnor i hela världen är förtryckta ur ett könsmaktsperspektiv, och det har ingenting att göra med vad en har på sig. En kvinna som tar av sig slöjan kommer fortfarande att vara förtryckt, och det är superkonstigt att påstå att en kvinna som väljer bort slöjan kan välja bort kvinnoförtrycket.

För det andra, om det nu vore så att alla kvinnor med slöja var extra förtryckta och att alla var tvingade till att ha det, är det verkligen tänkt att både förtryck och tvång upphör bara de tar av sig den? Om det nu vore så, vore det ju samma sak som att säga att kvinnor med slöja helt enkelt är dumma som inte väljer bort förtrycket. Eller hur?

fashion

Tycker denna också beskriver problemet bra.

Dessutom tycker jag att om folk på riktigt bryr sig om kvinnor som just tvingas bära slöja, tycker jag att engagemanget borde riktas mot att häva förtrycket istället för att försöka kringskära symtomen. Det finns väl inget som blir bättre av att en kvinna som först tvingas bära slöja, sedan tvingas ta av den? Och nu när det finns kvinnor som faktiskt vill bära slöja, är extra meningslöst att tvinga dem ta av den. Men de är klart, de som ropar efter slöjförbud tror nog inte heller på att det finns kvinnor som själva väljer att ha den.

Sedan går det förstås att diskutera hur frivilligt det är om det ingår i ens kultur/religion, men då ska den diskussionen tas på samma nivå som vi diskuterar t.ex. hur frivilligt rakning egentligen är, eller att vilja göra hushållsarbete gratis medan mannen jobbar. Jag tror att det egentligen inte finns något som är 100% ”frivilligt” eftersom att vi ändå alltid ingår i ett socialt sammanhang, och därför tycker jag det både blir dumt att säga att slöjan är helt frivillig OCH att alla blir tvingade. Men det är liksom en helt annan diskussion, som har med allt kvinnor gör och har på sig att göra.

DSC_00932

Jag har kommit två på saker som de som trots allt vill hjälpa beslöjade förtryckta kvinnor kan göra:

* Förbättra integrationen

Hur enkelt är det att komma in i det svenska samhället för kvinnor? Vad finns det för jobbmöjligheter, hur enkelt är det att skaffa nya vänner i Sverige osv? Ett stort kontaktnät kvinnor emellan är alltid viktigt och är en inte född i Sverige blir det svårare (talar från egen erfarenhet och det jag hört från många andra).

* Stöd deras egna organisationer

För att det inte ska bli white savior komplexet över det hela måste en ha i åtanke att vilken förtryckt folkgrupp du än vänder dig till, har de redan sina egna strategier och organisationer där de jobbar för sig själva. Är du nu extra oroad över kvinnor med slöja så stöd deras arbete för att befria sig själva, för jag försäkrar dig om att de vet bäst vad de själva behöver.

DSC_00612

Min kultur hyllar sexighet, andras inte.

Själv tycker jag att kunskap om förtrycket och ekonomisk självständighet alltid kommer vara de 2 faktorerna som är viktigast för kvinnors frigörelse, och i dem ingår det inte att kritisera och skamma kvinnor för vad de har på sig. Skapa istället en miljö där de främjas och kvinnor kommer kunna vara fria oavsett vad de har på sig.

Hur tänker ni själva kring detta? 

Feminism är kvinnokamp

I korthet: Sammanfattar lite superförenklat att jag tror queerfeminismen vill att feminism ska vara en kamp som inbegriper inte bara kvinnor utan även alla ickebinära, alla transpersoner osv medan radikalfeminismen vill att fokus ska ligga kvar på specifikt kvinnors förtryck. Själv lutar jag mer mot radikalfeminismens håll, men tycker det är viktigt att kvinnokampen är intersektionell****. Jag tycker det blir extra tydligt om en zoomar ut ifrån Sverige att det innebär ett specifikt förtryck att vara född med en kvinnokropp, när det handlar om typ bortgifte och inte ”bara” att lära sig vara flicka.

Har njutit så mycket jag kan av de soliga dagar som kommer till Stockholm då och då, försöker vara ute så mycket som möjligt. Det är så himla fint här! Här om dagen var vi och solade i en park, jag satt och var livrädd att bränna min näsa och lyssnade på musik. Vet någon om det skulle fungera att ta med sig en icke-tam fågel till parken? Är det någon som testat?

Snapchat-1090995120

Solar i Tantolunden i Stockholm, superskönt!

I år verkar det som att en stor diskussion bland feminister av olika falanger har varit transfrågan (det kanske är en stor diskussion varje år, men då har jag tyvärr missat den). I princip handlar det om ifall feminism endast är kvinnokamp eller ifall den ska kämpa för alla som inte är cis-män*. Ska feminismen kämpa för transmännens rättigheter? För transkvinnors rättigheter? För alla ickebinäras** rättigheter? Vissa menar att feminism ska vara till för alla som inte är män, alltså för ickebinära personer och alla som identifierar sig som kvinnor. Andra menar att feminism är till för cis-kvinnor, punkt slut.

En kan säga, förenklat, att queerfeministerna ser feminismen som ickemäns kamp och radikalfeminister ser den som kvinnokamp. Jag har grymt stor respekt för båda, eftersom båda har ”sina” teoretiker som bidragit med massor för feminismen som helhet. Sedan finns det nog få som bara är radikalfeminister eller bara queerfeminister (typ lika lite som det finns någon som håller med om ALLT i ett politiskt parti), eller någon av de andra sorters feminist som finns. Eftersom jag tycker att det privata livet och sexualiteten är grunden till kvinnors förtryck, anser jag mig vara radikalfeminist (kan ta upp olika feminismer och hur jag ställer mig till dem i ett annat inlägg).

Radikalfeminister fokuserar allmänt inte lika mycket på transpersoners rättigheter som på specifikt ciskvinnors. Det finns till och med en term för radikalfeminister som med flit utesluter transpersoner från sin rörelse- TERF (Trans Exclusive Radical Feminist). Detta har lett till en HEL DEL kritik och stora klyftor feminister sinsemellan. Jag ska inte ta upp varken namn eller specifika händelser, men vissa har kallat andra för TERFar, andra har felkönat*** med flit, uthängningar på båda sidor, drev osv. Jag har verkligen försökt att hålla mig ifrån att välja sida eftersom alla har tänkt igenom det de skriver och har bra poänger. Tycker det är lika lite OK att felköna någon som att försöka flytta feminismen ifrån kvinnor.

DSC_0036

En annan sommarkväll, på rullskridskor

Jag anser dock att en kan säga att förtrycket mot kvinnor är det som är djupast rotat, och att många andra förtryck kommer därifrån. T.ex tror jag att homofobi kommer från att män absolut inte ska ”bete sig som kvinnor”, eftersom att bete sig som en kvinna är det sämsta en man någonsin kan göra. Han ska inte ha sex med män, inte sminka sig, inte ha ljus röst osv; inte vara ”feminin”. Homofoba män runtom i världen misshandlar och dödar homosexuella män, och jag tror att om det var något bra att vara kvinnlig så skulle feminina män hyllas istället för att förlöjligas och hatas. Därför tror jag att förtrycket mot kvinnor är roten till homofobi mot män och män som inte beter sig som en man ”ska” göra.

Detsamma kan sägas kring andra förtryck- när män äger absolut största delen av jordens resurser (den här artikeln kan ge en fingervisning) blir det automatiskt så att män globalt sett upprätthåller och ökar klassklyftorna, till och med tjänar på dem. Till exempel. Därför anser jag att det är viktigt att benämna feminismen som kvinnokamp främst– kvinnor i alla delar av världen har det sämre än män i alla delar av världen (självklart är ett intersektionellt perspektiv viktigt- en rik kvinna har det bättre än en fattig man men sämre än en rik man t.ex.).

Men eftersom jag tycker att flera förtryck är sprungna ur kvinnoförtryck, tycker jag också att det är synd att fokus på många ställen flyttas ifrån kvinnor. Ciskvinnor anses t.ex. vara privilegierade, när vården kritiseras pga bristfällig forskning på kvinnokroppar ska de inte kallas för kvinnokroppar utan ”kroppar med livmoder”. Som om det inte var att kropparna var kvinnliga som läkare inte ansåg att de var lika viktiga (källa på att kvinnor får sämre vård här).

Snapchat-185459607

Precis innan en middag i stan. Superkvinnlig klädsel som vanligt

Jag tycker att det blir ett osynliggörande av kvinnoförtrycket ifall transpersoner ska ta plats från ciskvinnor inom feminismen. Kvinnor ska vara rörelsens främsta subjekt, och inte bara som en identitet utan även kvinnokroppen och ”kvinna” som politisk position. Att växa upp som flicka och till kvinna är också att växa upp under förtryck, och kan inte jämföras med att växa upp med en manligt kodad kropp för att sedan identifiera sig som kvinna. Samtidigt som transpersoner ska respekteras och ges vård istället för att felkönas hela livet, så klart.

Men med tanke på att oavsett om en person med livmoder identifierar sig som man eller inte, får personen sämre vård och livsvillkor just på grund av sin kvinnligt kodade kropp. Därför tycker jag det är viktigt att vi vågar benämna feminism just som kvinnokamp istället för en kamp för alla som inte är ”vita heterosexuella cismän”. Det finns annars en idé om att kvinnor som grupp ska ta mer hänsyn till andras förtryck och levnadsvillkor, och jag tror att det är en del i att det är just feminism som ska tillgodose transpersoners behov och inte någon annan rörelse. Kvinnor har i alla tider fått sätta andras behov före sina egna, och även om det är VIKTIGT att feminismen är intersektionell**** får vi inte låta rörelsen bli för spretig. Feminismen behöver vara till för kvinnor i alla ekonomiska klasser och alla länder, och jag tror att när ”kvinna” inte är skamfyllt att vara kommer det inte heller vara negativt att vara en feminin man, maskulin kvinna eller transperson. Om könen är jämställda kommer det liksom inte spela någon roll vem en är.

 

Snapchat-498494887

Vardagsbild från en festkväll

*En cisman är en person som identifierar sig med män, har en manlig kropp och är en man juridiskt. Samma för ciskvinnor

**En ickebinär person är en som varken identifierar sig med män eller med kvinnor.

***Att felköna någon är att benämna den med ett kön som hen inte identifierar sig med.

****Intersektionalitet betyder att en tar hänsyn till att fler förtryck än bara 1 samspelar.


Jag har försökt skriva detta så gott det går utan att vara transfob. Transkampen är fruktansvärt viktig och många transpersoners livsvillkor idag- i Sverige- är så dåliga att var tredje har övervägt självmord, och det tycker jag inte ska förminskas. Det jag ville få fram var att jag vill att feminism framför allt ska vara en rörelse som är för och av ciskvinnor, eftersom förtrycket inte bara sitter i hur en identifierar sig med utan i ens faktiska kropp och uppväxt. Jag kan identifiera mig som man hur mycket jag vill, men jag kommer fortfarande bli sexuellt trakasserad på klubben på grund av min kropp. Som ett exempel. Det blir ännu tydligare i ett globalt perspektiv hur förtrycket mot kvinnor inte går att undslippa genom att identifiera sig som man.

Det går inte att säga att alla som identifierar sig som kvinnor är lika förtryckta när kvinnor i delar av världen inte ens har tillgång till mensskydd och abort/preventivmedel,  för ett förtryck som grundar sig i kvinnors kroppar går inte att identifiera sig in eller ur ifrån.